Ny erfarenhet - elljusspår

Igår var det Linedance och eftersom jag känt av mitt vänsterknä den här veckan tyckte jag det var dumt att utmana ödet så jag sköt upp gårdagens löppass tills idag. Mitt på dagen så sken solen från en klarblå himmel och det såg så där härligt lagom vintrigt ut ute. Men jag hade möten, möten, möten och fick klara mig på en 20 minuters lunch så jag kom på den brillianta idén att det måste finnas elljusspår att springa i. Hittade information om några i närheten av jobbet - men inte var de låg någonstans så övergick till att kontrollera vad som gällde för Ekerö och hittade några vid Jungfrusundsåsen. Det hela slutade med att jag ställde bilen vid MASK-backen och gick till spåret, körde mitt löppass och gick tillbaka. Löpskolepasset är på 30 minuter och det hela tog 54 minuter så det var OK. Idag var det 21 minuters löpning och jag konstaterade där jag sprang undvikandes isfläckarna att jag aldrig förut har känt det så lätt när jag springer. Visst, det är ingen större hastighet men jag springer hela tiden och det känns inte som att luftrören ska täppas igen och det är till och med lite roligt. Ska inte överdriva men det är inte så dumt att springa!
Nu gäller det att knät håller, om det blir knepigt har jag bestämt att skjuta på löpträningen tills efter tjejvasan och istället ägna mig åt stavgång och så skidåkning så fort det går. "Träningsläger" i början av december, mer info senare :)